Ddt förbjöds: bekämpningsmedel jordbruk
Ddt förbjöds:
50 år sen svenska förbudet av DDT
Företagande Uppdaterad: 30 december 50 år sen svenska förbudet av DDT Den 27 mars är det exakt 50 år sedan Sverige förbjöd bekämpningsmedlet DDT — som första land i världen. I dag finns en hel rörelse på nätet som menar att DDT är ofarligt. DDT-insektssprej som användes i svenska marinen förr. Det ansågs som helt ofarligt för människor men tog död på skadedjur. DDT kallas ofta diklordifenyltrikloretan och det här är ett mycket stabilt ämne, det tar åratal innan det sönderfaller i andra kemiska ämnen. När man började använda DDT i stor skala var stabiliteten en extrem fördel. Man trodde ursprungligen att om man till exempel besprutade en åker, så skulle effekten vara för evigt. Annons för malmedlet Flipp. När ett djur fick i sig DDT lagrades det i fettvävnaden. Det här gjorde att rovdjur högre upp i näringskedjan fick i sig alla gifter som alla deras byten konsumerat. De första larmen gällde framför allt havsörnen och andra fåglar, men omfattade snart också fiskar.
Bekämpningsmedel i ett historiskt perspektiv
Mejla Mejla Naturskyddsföreningens kritik av de kemiska bekämpningsmedlen är inget nytt. Redan publicerades en granskning av DDT och dess effekter på det vilda i Sveriges natur. Tillverkarna betonade ämnets stabilitet i naturen som en avgörande fördel. Men snart visade sig baksidorna i form av förgiftade människor, döda fåglar och däggdjur. Året därpå debatterade föreningen jordbrukets gifter på Internationella Naturvårdsunionens kongress. Föreningens intendent, Lars-Erik Esping, ställer i Sveriges natur frågan om gifterna är fel väg att gå för jordbruket? Vid föreningens höstkonferens året efter larmades också om den allt mer spridda giftanvändningen. Frågetecken restes kring DDT och fenoxisyror samt kring kvicksilverbetat utsäde. Tre år senare kom Rachel Carsons uppmärksammade bok Tyst vår om bekämpningsmedlens effekter på naturen. Boken kom på svenska Under hela sextiotalet rådde sedan en intensiv debatt om bekämpningsmedlen. Det ledde till att kvicksilverbetningen förbjöds i Sverige och att DDT-användningen stoppades nästan helt Istället kom hormoslyr som debatterades livligt under sjuttiotalet.
Ddt miljögift
Dela Människan har länge använt sig av kemikalier för att motverka skadeangrepp av olika slag. Ett tidigt sätt att skydda trä från svampangrepp var exempelvis att måla med Falu rödfärg, som bland annat innehåller koppar och zink som motverkar svamptillväxt. På slutet av talet användes även en del kemikalier som växtskyddsmedel i jordbruket i Sverige, till exempel koppar- och svavelpreparat mot svampangrepp i frukt och potatis. Man använde också naturens egna gifter, exempelvis nikotin, mot insektsangrepp. Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket tog fart runt mitten av talet. Riskerna för hälsa och miljö uppmärksammades dock inte till en början. Snabbt ökande användning efter andra världskriget DDT, som kanske är det mest kända miljögiftet, introducerades under talet tillsammans med en del andra organiska föreningar för bekämpning av insekter och svampar. Även kvicksilverföreningar fick ökande användning. Dessa användes för betning av utsäde från tidigt tal men då importen försvårades under andra världskriget började de produceras i Sverige, och då i den mycket giftiga metylkvicksilverformen.
Bekämpningsmedel växter
Göthe Knutson och Gullan Lindblad Omprövning av förbudet mot användning av DDT i skogsbruket I Sverige planteras årligen ca miljoner skogsplantör - till övervägande delen tall och gran på en sammanlagd yta av ca ha. Den totala kostnaden för plantering inkl. De ny satta plantorna löper stor risk att skadas. Hotbilden är omfattande av många orsaker. Den består bl. Snytbaggen finns över hela landet. Den utgör på grund av sitt levnadssätt ett ständigt hot mot tall- och granplantor på ett hygge. Hotet kvarstår de tre till fyra första åren närmast efter avverkningen. Snytbaggen gnager barken på 1 -5 åriga plantor, vilket oftast leder till att plantorna dör. För att skydda plantorna mot dessa skador kunde man tidigare behandla dem med DDT. Detta är dock förbjudet i Sverige sedan , medan det fortfarande är tillåtet i t. Norge och Danmark. Efter DDT-förbudets ikraftträdande har skogsbruket tvingats tillgripa andra metoder för att undvika skador av snytbaggen bl.