Förklaring strålning: icke-joniserande strålning
Vad är joniserande strålning
Lyssna Vad är strålning? Strålning är en naturlig del av vår livsmiljö. Vid bilddiagnostik används strålning till exempel för vanlig röntgenundersökning, genomlysningsundersökningar och datortomografi. Olika strålningskällors andel av den genomsnittliga joniserande stråldos som finländare årligen utsätts för Källa: Strålsäkerhetscentralen. Strålningen kan vara icke-joniserande eller joniserande. Icke-joniserande strålning används till exempel i mobiltelefoner och mikrovågsugnar. Det finns även joniserande strålning i vår omgivning. Denna kommer från rymden, marken, luften, dricksvattnet, maten och vår egen kropp. Denna strålning kallas för naturlig bakgrundsstrålning. I naturen förekommer det joniserande strålning oavsett mänskliga aktiviteter. Exempelvis var den genomsnittliga effektiva stråldosen som finländare fick år totalt 5,9 millisievert mSv. Strålning från röntgen Röntgenstrålning är joniserande strålning som används för vanliga röntgenundersökningar till exempel röntgen av ben i extremiteter samt lungorna , genomlysningsundersökningar till exempel undersökning av matstrupe, urinblåsa eller ändtarm och datortomografi DT eller skiktröntgen.
Förklaring strålning:
Begrepp 8 Språk När någonting krockar med oss, kan vi få ett blåmärke eller ett sår. Om det är något tillräckligt stort, som kastas tillräckligt hårt. När nåt litet och lätt, krockar med oss, märker vi det knappt. Men om vi träffas av något som är riktigt pytte-litet, men som ändå träffar oss väldigt väldigt hårt, med stor energi, kan det göra en särskild form av skada. Det här, är vad som händer när vi träffas av joniserande strålning. Joniserande strålning heter så för att den är så energirik att den kan slå loss elektroner ur atomer och molekyler, så att atomerna och molekylerna omvandlas till joner. Och det kan skada oss människor, och annat som lever. De här skyltarna varnar för joniserande strålning. Hur mycket strålningen skadar kroppen, beror på vilka organ som utsätts, och mycket strålning man får i sig. Om dosen av strålning är högre blir skadan värre. Om du utsätts för strålning ökar risken för att du får cancer senare i livet. Dina könsceller kan skadas, så att det blir svårt att få barn.
Strålning Här hittar du information om olika typer av strålning. I vår naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen, marken och från oss själva och kallas för naturlig bakgrundsstrålning. Olika typer av strålning Strålning kan delas in i joniserande och icke-joniserande. Energin i joniserande strålning är så stark att den kan rycka loss elektroner ur atomer som den träffar och förvandla dem till positivt laddade joner. Röntgenstrålning och radioaktiv strålning är exempel på joniserande strålning. Icke joniserande strålning är mindre energirik och kan inte jonisera material. Exempel är strålning från solen, samt elektromagnetiska fält som uppstår kring kraftledningar och olika elektriska apparater. Radiovågor från mobiltelefoner är också elektromagnetiska fält. El- och magnetfält Magnetfält och elektriska fält uppstår runt alla apparater och anläggningar som drivs av elektrisk ström. Energin från dessa fält kan tas upp av kroppen och på så sätt negativt påverka människors hälsa.
Elektromagnetisk strålning
Farmaceutiska läkemedel Vad är strålning? Vilka typer av strålning finns det? Strålning är energi i form av vågor eller partiklar som kan delas in i två huvudtyper: joniserande och icke-joniserande strålning. Strålning som innehåller tillräckligt mycket energi för att bryta kemiska bindningar och skapa joner kallas för joniserande strålning. Den kan skada en cells DNA och därmed orsaka mutationer som, om de överförs till nya generationer av celler, slutligen kan leda till cancer eller andra skadliga hälsoeffekter. Joniserande strålning kan förekomma i form av partiklar, såsom alfapartiklar eller neutroner, eller i form av strålar som gammastrålar eller röntgenstrålar. Vi exponeras alla för olika mängder joniserande strålning från ett antal olika källor, både naturliga kosmisk strålning eller jordstrålning och artificiella t. Joniserande strålning används för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Din individuella exponering för joniserande strålning beror på olika aspekter av ditt liv, till exempel var du bor, om du har fått strålning som del i en medicinsk procedur och om ditt arbete involverar exponering för strålning.