Frej frö: frej van
Frej frö:
Frej och freja asagudar
Tre figuriner, tre slags fynd Alla de miljoner föremål som finns i Historiska museets samlingar har kommit hit på olika sätt. Numera är det vanligaste att arkeologer gör en utgrävning och föremålen som hittas upptas i samlingarna. Men genom historien har saker kommit till museet på en mångd olika vis. Oden med okänt ursprung till salu Om denna lilla figur som tros föreställa guden Oden vet vi inte mycket. Den information vi har finns i några bevarade brev. Söderling i Skurup ett brev till sin uppdragsgivare i Stockholm. Jag har så mycket obehag för den, då ägaren tror att han icke får den tillbaka. Sänd den genast så att jag kan återställa den, ty kr vill väl knappast Akademien betala. Den orolige ägaren var folkskolläraren N. Sjölander i Torsjö, några kilometer söder om Skurup. Men det var inte han som hade hittat den lilla bronsfiguren. När väl Riksantikvarieämbetet kommit överens om en inlösen på kronor försökte J. Söderling få fram uppgifter kring fyndplatsen.
Freja asagud
Frej var en fruktbarhetsgud och räknades även som fredens gud. Enligt tron hade han sin hemvist i Alfheim, ljusalvernas rike Alfheim nämns inte i tidiga källskrifter där han var härskare. Frej dyrkades som mest under vikingatiden då han tog över mycket av den kult som tillhört Njord. Kulten hade stor utbredning och gjorde sig även märkbar i östra Sverige med ett centrum i området runt Mälaren. En del av kulten innebar att grisar offrades och åts, vilket kan vara upphov till traditionen som i vår egen tid ingår som mat i vinterns främsta högtid i form av julskinka. Frej var viktig som fruktbarhetsgud och den som säkerhetsställde fortplantningen. Hans områden innefattade även skördarna och han åkallades som solskenets gud. Galten eller vildsvinet förknippades med Frej och detta djur kunde offras för goda skördar. En av de mytiska bilderna av Frej var hur han red fram på sin galt Gyllenborst. Frej förknippas även med skeppet Skidbladner som alltid har medvind.
I dag har klubben mer än 1 medlemmar, varav de flesta är verksamma inom fotbollen. Frej, vem var det? Frej var en gud i den nordiska mytologin. Frej var fredens och fruktbarhetens gud och högt älskad av alla människor. Om vårarna tog man gärna ut hans bild och bar den runt åkrarna för att han skulle välsigna grödan och ge god skörd. Man bad till Frej att djuren skulle bli fruktsamma och man bad om regn när man hade torka. Men främst bad man om fred. Frej ägde det märkliga skeppet Skidbladner som dvärgarna smitt. Det skeppet hade alltid medvind. Så fort man hissat seglen kom vinden från rätt håll. Det var så stort att alla gudarna rymdes ombord och de var många. Fast skeppet var så stort kunde det vikas ihop som en näsduk. Genom dvärgarna fick Frej också sin kära galt, Gyllenborst. Den sprang bättre än en häst och dess gyllene borst lyste upp de tätaste mörker. Frej kallades också Fröj eller Frö och har fått ge namn åt vår fredag.
Skidbladner Statyett med tydlig fallos som anses föreställa Frej " Rällinge-statyetten ". Daterad till talet , funnen i Rällinge i Sverige. Frej, Frö [1] eller Frey [2] isländska. Freyr, fornsvenska Frø är en fruktbarhetsgud i nordisk mytologi. Frej är son till Njord , bror till Freja och far till Fjölner med jättinnan Gerd. Etymologi [ redigera redigera wikitext ] I Gesta Danorum kallas Frej för Frø, vilket även är det fornnordiska ordet för " frö ". Därför tolkas ibland flera ortnamn som bär prefixet "Frö-" som platser som refererar till guden. Detta bör det också påpekas behöver inte utesluta det ena eller det andra då ordet "Frej" är nära etymologiskt besläktat med ordet "frö". Lingvistiskt kan man se en generell språkutveckling från den urnordiska diftongen "au", som återfinns på runstenar som ᛅᚢ vilket kan utläsas som "au", "aw" eller "ey" beroende på kontext , till "ey" i isländskan och "ø" i de skandinaviska språken för att sedan utvecklas till "ö" i svenskan.