Påfyllnadsdos kikhosta: kikhosta vuxen
Kikhosta vaccin gravida
Fästingbussen Hur smittar kikhosta? Smittan sprids som droppsmitta vid hostningar. Sjukdomen är mycket smittsam och risk för smitta kvarstår i upp till sex veckor efter att man har insjuknat. Sjukdomen är speciellt farlig för spädbarn som riskerar att få bestående skador orsakade av syrebrist i samband med hostattacker. Även dödsfall förekommer tyvärr. För vuxna är symtomen lindrigare och liknar ofta en långvarig övre luftvägsinfektion. Symtom på kikhosta Symtomen vid kikhosta är förkylningsliknande med hosta och ibland lätt feber. Man kan också bli svullen runt ögonen och blek. Blödningar i ögonvitorna förekommer också och är ofarligt. Hostan kan vara särskilt besvärlig nattetid samt i samband med måltider. Ibland kan hostan vara så besvärlig att barn kräks eller tappar andan och blir blå i ansiktet. Om antibiotika sätts in tidigt i sjukdomsförloppet kan symtomen lindras och det minskar även risken för smittspridning. Det är främst barn yngre än 1 år, eller barn med grundsjukdomar som ger ökad risk för komplikationer, som erhåller antibiotikabehandling.
Påfyllnadsdos kikhosta:
Kikhosta inkubationstid
Vaccin mot kikhosta - Folkhälsomyndigheten länk till annan webbplats Vaccination mot kikhosta under graviditet Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida från gravidvecka Syftet med vaccinationen är att skydda de allra yngsta spädbarnen mot svår sjukdom i kikhosta. För att skyddet skall överföras till barnet bör vaccinationen ske minst två veckor före beräknat förlossningsdatum, men med fördel tidigare för att vaccinationen ska hinna ge skydd om barnet föds för tidigt. Vid vaccination mot kikhosta bibehålls antikroppsnivån relativt kortvarigt hos den vaccinerade och ger inte samma skydd för spädbarnet vid efterföljande graviditeter. Vaccination rekommenderas därför vid varje graviditet. Detta gäller även oavsett tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser. Det finns inga tillgängliga vaccin som innehåller endast antigen mot kikhosta. Varje vaccination mot kikhosta innebär därför även en påfyllnadsdos av vaccin mot difteri, stelkramp och i vissa fall polio.
Frågor och svar om vaccination mot kikhosta
Men grundskyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta avtar med tiden och vart e år behövs en påfyllnadsdos. Vad är difteri, stelkramp, och kikhosta? Difteri, stelkramp och kikhosta är allvarliga sjukdomar som orsakas av bakterier. Difteri Sjukdomen difteri orsakas av en bakterie som heter Corynebacterium diphteriae, och i synnerhet av giftet toxinet som bakterien producerar. Oftast drabbar sjukdomen luftvägarna och svalget, men det finns också en hudform, så kallad huddifteri. Luftvägsdifteri kan vara livshotande för både vuxna och barn. Smittan sprids genom nära kontakt, till exempel om du dricker från samma glas som en smittad person. Vaccinet mot difteri ger dig skydd mot bakterietoxinet. Stelkramp Stelkrampsbakterien är vanligt förekommande i jord och kan komma in i kroppen via sår, till exempel när du trampar på något vasst, eller om ett befintligt sår blir förorenat vid trädgårdsarbete. Bakterien, som heter Clostridium tetani, producerar ett slags nervgift neurotoxin som orsakar kraftiga, förlamande och i värsta fall livshotande kramper.
Vaccination mot kikhosta
Lyssna Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, då framförallt barn kan få svårt att andas, få andningsuppehåll och kan bli blå i ansiktet av syrebrist i anslutning till hostattackerna. Hostattackerna avslutas ofta med kräkningar. Det är framför allt spädbarn som riskerar att bli allvarligt sjuka i kikhosta. Vuxna som får sjukdomen har ofta långvarig hosta men utan kikningar. Sjukdomsinformation om kikhosta Kikhosta i Sverige Förekomsten av kikhosta varierar mellan åren och ökad förekomst ses vanligtvis var tredje till femte år.