Släkt i andra led: Släktskapsrelation
Hoppa till navigering Hoppa till sök En släktskapsrelation är en relation mellan två människor som är släkt , dvs. Oftast används de kortare termerna släktskap eller släktband. Beteckningen släktsamband används i mera allmän betydelse, speciellt där relationen är komplicerad eller svårutredd. Exempelvis gällde i de gamla bondbyarna, att alla i byn ofta var mer eller mindre nära släkt med varandra, utan att man till vardags brydde sig om att precisera släktskapsrelationen. När det gäller fyrmänningar och ännu mer avlägsna släktingar nöjer man sig i praktiken ofta med att endast konstatera att det finns ett "släktsamband". Men nutida släktutredningar går ofta mycket längre än vad tidigare var fallet, när släktskap utreddes. Behovet i Sverige av ett särskiljande namn uppstår ofta först, när någon lämnar bondbyn och sitt gamla -son-namn och flyttar till en stad och ett nytt yrke eller för högre studier. Ifall någon annan i släkten redan påbörjat denna klassresa, ligger det nära till hands, att haka på och använda samma efternamn.
Tjocka släkten
En släkt avser en eller flera familjer med gemensam förfader eller -moder. I sin snävaste definition betyder släkt en grupp vars genealogi och genetiska band blodsband är kända. Till släkten räknas ofta affinitiva relationer ingifta och adopterade. Att vara släkt med någon är synonymt med att vara besläktad eller befryndad med vederbörande. Släktskapstermer skiljer mellan svenska dialekter. Etymologier [ redigera redigera wikitext ] Ordet släktskap är bildat till substantivet släkt ålderdomligt slägt , som på fornnordiska hade feminint genus och i sin tur kommer av fornnordiskans släkte , som härrör från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanska verbet slahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'. Isländskan använder i stället ordet ættingi, som är avlett till ätt på samma sätt som ättling, samt orden frændi och frænka, vilka dock inte räknas som könsneutrala.
Vad är sysslingar, bryllingar och syskonbarn?
De flesta av er har nog hört orden syssling och brylling nämnas men vet du exakt vad de betyder och varifrån orden kommer? Detta kommer vi gå igenom i detta blogginlägg. Kusiner och sysslingar De flesta känner nog till vad kusin betyder. Det är helt enkelt barnen till två syskon som kallas för kusiner. Om två kusiner har barn alltså inte med varandra så kallas dessa barn i sin tur för sysslingar. Ordet syssling har fornsvenskt ursprung och betydde från början kusin på mödernet men betydelsen har sedan förändrats med tiden. Fler namn på syssling Det finns flera andra ord för syssling. På Gotland används A-kusin, i Tornedalen andrakusin och i finlandssvenskan småkusin. I de sydligaste svenska landskapen har ofta begreppet nästkusin använts istället för syssling. Ett mer generellt ord för syssling är tremänning som tydligare beskriver släktförhållandet, det vill säga ättlingar i tredje led till en och samma person. Vad är bryllingar? På samma sätt som sysslingar är barn till kusiner så är bryllingar barn till sysslingar.
Vad moster och kusin är för sorters släktingar har vi klart för oss, men när det blir tal om sysslingar och bryllingar blir det kanske lite svårare. Hur ser sådana släktskapsförhållanden ut egentligen? Jo, syssling är den sverigesvenska benämningen på det vi i Finland allmänt kallar småkusin. Ordet småkusin används i sverigesvenskt allmänspråk om små kusiner, alltså små barn som man är släkt med i andra led. Men regionalt förekommer ordet också i samma betydelse som i finlandssvenskan. Andra regionala benämningar på sysslingar är nästkusin och tremänning. Från åboländska och åländska dialekter finns det finländska belägg på syssling. Bryllingar, pysslingar eller sysslingar? Foto: Pixabay Den fjärde generationens barn kallas fyrmänningar, bryllingar eller pysslingar, varav fyrmänning är den allmännaste benämningen i Finland i den mån man talar om ett så pass avlägset släktskap i våra dagar , men i uppteckningar från Karis förekommer brylling.