Upplysningen böcker: Upplysningen och 1700-talets idéströmningar
Upplysningen böcker:
Begrepp 2 Språk Upplysningens människor såg världen som en maskin. De insåg att det var fel på maskinen. Och att det var dags att laga den. Kyrkan och kungarna hade makten och levde i lyx medan folket saknade både makt och pengar. Under upplysningen ansåg man att Vetenskapen var lösningen som skulle göra slut på de här orättvisorna. Några idéer blev viktiga: Att vetenskap skapas genom experiment Att samhället går att förändra Att människan är en väldigt smart varelse! Det här hängde ihop. Man trodde att människan genom sitt förnuft, precis som i andra vetenskapliga experiment skulle kunna komma fram till en lösning för ett bättre samhälle. Vid den här tiden gjordes många upptäcktsresor - även i litteraturen. I Jonathan Swifts bok Gullivers resor var Gulliver på väg till Asien men på grund av flera olyckor hamnade han skeppsbruten i tur och ordning på fyra öar. På den första ön möter han Lilliputtarna. En massa små människor som bara krigar om dumma saker.
Varje ny epok öppnar dörrar för nästa generation. Upplysningen ca är i grund och botten en filosofi. Den ifrågasätter tidigare fastställda värden. Voltaire, urtypen för en upplysningsman, kritiserade kyrkans dogmatism och maktposition — framför allt var han kritisk mot att kunskapen och kunskapsspridningen hämmades av kyrkan. Vilket förstås bidrog till en politisk medvetenhet som bekymrade makthavarna. En del av dagens politisk medvetna poeter är rappare och i deras texter kritiserar de samhällsordningen. Vilken bok har fått dig att brinna. Att ta ställning och kanske till och med att agera i enlighet med de nyvunna kunskaperna. Malcolm X påverkade en kille att bli aktiv förkämpe för svartas utökade rätt i samhället. Han var oerhört produktiv, men Robinson Crusoe är den mest kända texten. Den brukar kallas för den första moderna äventyrsromanen. Inspiration till boken fick han av skotten Alexander Selkirks äventyr. Selkirk hade efter ett bråk med sin kapten "frivilligt" blivit i landsatt på en obebodd ö km utanför Chiles kust och det dröjde 5 år innan han blev räddad.
Det ljus man menade sig sprida var förnuftets ljus. Mörkret som skulle skingras bestod av fördomar, vidskepelse och en okritisk tro på falska auktoriteter. Den här rörelsen, upplysningen, kännetecknades av sin starka tro på det mänskliga förnuftets förmåga. De upplysta var också övertygade om att människan är i grunden god, och de hyste en optimistisk tro på möjligheten att skapa en bättre värld. Men omkring sig såg de upplysta många exempel på samhälleliga orättvisor och religiöst förtryck — missförhållanden att rätta till. Upplysningens idéer har sina rötter i Storbritannien, men de utvecklas i sin radikalaste form i Frankrike. I Storbritannien kunde den nya andan göra sig gällande utan svårare kontroverser. Här var toleransnivån ganska hög. Här fanns åtminstone början till ett demokratiskt politiskt system, parlamentarism och en mycket svag kungamakt. Här hävdade sig borgarklassen väl gentemot adeln. Här kunde de intellektuella uttrycka sig relativt fritt och vara tämligen nöjda med tillvaron.
Med frakt Standardfrakt för 0 kr Lägg i varukorgen Beskrivning Upplysningen på talet är en av de mest spännande och viktiga strömmarna i europeisk kultur. I kamp mot tyranni, okunnighet och vidskepelse formulerade den ideal som än i dag bygger under vårt samhälle: en tro på förnuft, kritik, tankefrihet, religions- och yttrandefrihet, vetenskapens värde, kampen för framåtskridande. Upplysningsyänkarna undergrävde l? Likväl var upplysningen inte en enkel ensartad rörelse. Som nyare forskning visat skilde sig dess ledande gestalter? Vad som stod i förgrunden växlade under seklets gång. Och upplysningens religiösa synsätt och politiska fältrop skilde sig från land till land. Inte heller kan den alltför glättiga bilden av upplysningen godtas längre. Upplysningen hade sin mörka sida, den understödde många gånger despotin och föraktade massorna. Och den hyste tvivel på sin förmåga: medförde civilisationen verkligen äkta framsteg? Eller borde vi försöka återuppväcka naturtillståndet?