Gotländskt får: brunst får
Fåren — en gotländsk symbol för hållbarhet Fåren är ett levande kulturarv på Gotland, som väcker många känslor och ibland också konflikter, visar Gurbet Pekers forskning. De finns även representerade som betongfår inne i Visby. Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden. Fåren finns överallt på Gotland. Som etnolog studerar hon människor ur ett vardagsperspektiv, i det här fallet hur hållbarhet praktiseras, förhandlas och problematiseras. Hållbarhet och hållbar utveckling börjar väldigt ofta i vardagen, det är där det avgörs vad som är möjligt och inte. Varför har du fastnat just för fåren? Jag ser dem överallt, från färjan in till ön. Olika företag som använder får som symbol och för besökare är det en del av upplevelsen att se ett levande eller icke levande får.
Avelsprogram för Gutefår Rasen Gutefår har sitt ursprung bland de gotländska utegångsfår som utgjorde en särpräglad del av de ursprungliga svenska lantrasfåren med tidigare stor utbredning över landets södra och mellersta delar. De gotländska utegångsfåren tillhör gruppen nordiska kortsvansfår. Från utegångsfåren har rasen Gotlandsfår utvecklats som en renodlad produktionsras, medan behornade ättlingar till utegångsfåret bevarats som rasen gutefår. De gotländska lantrasfåren har hållits som husdjur sedan de första jordbrukarna kom till Gotland för ungefär sex tusen år sedan. Samtidigt erkändes de behornade gotländska utegångsfåren officiellt som egen ras. Till gutefårens särart hör att båda könen är behornade. Svansen är kort och saknar ull på svansspetsen. Fällen består av både täckhår, bottenull, manhår och dödhår. Färg- och teckenvariationer är vanliga även om gråskalans alla nyanser dominerar. Tackorna uppvisar goda modersegenskaper.
Gotlandsfår egenskaper
Sällsynt 3. Tackorna lammar lätt och är bra mödrar. Tvillingfödslar är vanligt. Tackorna försvarar aktivt lammen med hornen. Livslängd: Cirka 10 år Gutefåret har olika typer av ull på olika delar av kroppen. Bottenullen värmer. Täckhåren gör att vatten lätt rinner av och hindrar även bottenhåren från att filta sig. Täckhåren är fyllda med luft som håller värme samt luckrar upp bottenullen så att ullen inte blåser isär med värmeförlust som följd. Det finns också långa, grova, märgfyllda täckhår, så kallade märghår. Märghåren ömsas och stöts bort efter några månaders tillväxt och blir då dödhår. Härstammar från det gotländska utegångsfåret Gutefår har funnits på Gotland och Fårö sedan människan kom dit för att bosätta sig. De härstammar från det gamla gotländska utegångsfåret som har många likheter med vildfåren. I slutet av talet hade aveln av fåren börjat styras mer mot hornlöshet, kulliga djur. Hornen utvecklades på bekostnad av köttet ansåg man.
Gotländskt får:
Lamm på gotland - korsord
Avelsprogram för Gotlandsfår Gotlandsfåret har sitt ursprung i det gotländska utegångsfåret. Genom urval för storlek och pälskvalitet har Gotlandsfåret utvecklats till en effektiv ras för produktion av kött och pälsskinn. Genom sin rörlighet och goda förmåga att utnyttja varierande betesmarker är Gotlandsfåren mycket lämpliga till nordisk landskapsvård. Från Gotland, där de utgör den dominerande rasen, har de spridits över till hela fastlandet. Temperamentet är livligt utan att fåren för den skull är skygga och de är lätta att få tama. Vid betesgång är Gotlandsfåren ofta mer utspridda i terrängen än får av andra raser. De har dock en utpräglad flockinstinkt och fungerar utmärkt tillsammans med vallhundar. De vuxna djuren är grå med svarta huvuden och ben. Vita tecken förekommer ibland på huvud och ben. Stora vita tecken är inte önskvärda. Huvud och ben är ullfria. Svansen är kort med ullfri spets. Benstommen är gracil och huvudet finskuret.