Ljusmikroskop begränsning: Mikroskopet
.
Ljusmikroskop begränsning:
varför finns det alltid en begränsning i alla metoder som används vid forskning?
Postad: 7 nov Redigerad: 7 nov Teraeagle skrev: Mitt exempel var bara ett exempel på att mikroskop har tekniska begränsningar för vad man kan observera med dem, även fast det kan användas för att förstora saker kan man inte förstora allt och inte till alla skalor. Jag menade inte att du skulle ta med just det exemplet i din rapport. Jag tycker att du redan har tagit upp ett bra exempel på begränsning med din metod. Ditt mikroskop kan inte visa färg och därmed kan du inte undersöka finstrukturen hos bakterierna. Om du hade kunnat få mer info om finstrukturen, på vilket sätt hade din undersökning då blivit bättre? Hade du rekommenderat någon annan som ska göra samma undersökning att använda ett annat mikroskop som kan undersöka finstrukturen bättre? Sen så är man alltid begränsad resursmässigt i pengar, tid och omfattning när man gör en undersökning. Du får använda det som skolan har tillgång till och den tid du har fått från läraren för att genomföra undersökningen.
Hur smått kan ett mikroskop se?
Hur smått kan ett mikroskop se? En fråga som både är självklar och även förrädande komplicerad — hur smått kan ett mikroskop se? Bild: Sarah C En irriterande men samtidigt väldigt viktig grej med vetenskap är att vi alltid måste definiera saker, och det gäller även här. Tekniskt sett ser vi ju oändligt små saker hela tiden, med eller utan mikroskop, det är bara det lilla problemet att våra ögon inte har den upplösning som krävs för att se de små partiklar som tillsammans bildar ett stort objekt. Det vi antagligen menar med att se är egentligen att vi kan urskilja det som ett diskret objekt. När vi ser en morot med blotta ögat ser vi till exempel blasten, den faktiska orangea grönsaken, och till och med jord och nyanser i den. När vi tittar i ett lagom kraftfullt mikroskop ser vi på ett annat sätt beståndsdelarna, det som gör en växt till en växt, och så vidare. När vi tittar med ett riktigt kraftfullt mikroskop ser vi mycket, mycket mer, som DNAt, molekylerna, och atomernas inre.
Publicerad En vit, liten mus ligger bedövad med huvudet under ett mikroskop. Genom ett hål i skallbenet tittar forskarna rakt in på mushjärnan. Med detta speciella mikroskop kan de tydligt se så kallade dendritiska utskott, de extremt små trådar som sköter kommunikationen mellan nervcellerna. Så fina detaljer har ingen tidigare lyckats urskilja i en levande hjärna. Bakom experimentet, som rapporterades i tidskriften Science i våras, står fysikern Stefan Hell och hans kolleger vid Max Planck-Institut für biophysikalische Chemie i Göttingen, Tyskland. Med deras metod kan man kartlägga vad som händer i en levande hjärna. Till exempel ska man kunna följa hur minnen skapas. Framgången bygger främst på deras mikroskop som ger upp till tio gånger högre upplösning än vanliga ljusmikroskop. Det avslöjar detaljer bortom gränsen för vad man tidigare trodde var möjligt. Ljusets vågegenskaper gör det omöjligt att fokusera en ljusstråle till en punkt mindre än halva ljusets våglängd.