Omröstning grundlag: riksdagsordningen
Omröstning grundlag:
Grundlagarna
Internationellt samarbete Grundlagarna Hur Sverige ska styras framgår av regeringsformen, som är en av Sveriges fyra grundlagar. De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. De kan bara ändras eller upphävas genom att riksdagen fattar två likalydande beslut. Mellan besluten ska val till riksdagen ha hållits. Inga andra lagar eller förordningar får strida mot grundlagarna. Regeringsformen Grunddragen i det svenska statsskicket framgår av regeringsformen. Där slås bland annat fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket samt att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det finns även regler om hur riksdag och regering utses och arbetar, och om vilka grundläggande fri- och rättigheter medborgarna har. Successionsordningen Att Sverige ska ha en kung eller drottning som statschef slås fast i regeringsformen. Men vem som ska inneha tronen regleras i successionsordningen som kom till år Fram till år hade Sverige manlig tronföljd.
Vad är folkomröstning
Kommunala folkomröstningar I Sverige finns det två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar. Det är rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar som gäller en grundlagsfråga, som kan vara bindande i vissa fall. Om det har hållits en rådgivande folkomröstning i en fråga fattas det avgörande beslutet i frågan vanligen av landets parlament om det var en landsomfattande omröstning, eller av kommunfullmäktige eller motsvarande om det var en lokal omröstning. Vid en beslutande folkomröstning om en grundlagsfråga kan resultatet i vissa fall bli bindande på en gång. I Sverige är det i första hand riksdagen som beslutar om frågor som gäller hela landet. Folkomröstningar i hela landet ska vara ett undantag. Därför är det bara riksdagen som kan besluta om det ska hållas en nationell folkomröstning. Rådgivande folkomröstningar Om riksdagen beslutar att det ska hållas en nationell folkomröstning så antas en särskild lag med regler som bara gäller för den aktuella folkomröstningen.
Sveriges grundlagar och riksdagsordningen
Grundlagskommitté överlämnar betänkande om förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende Publicerad 17 mars En parlamentariskt sammansatt grundlagskommitté har i dag överlämnat sitt betänkande till justitieminister Gunnar Strömmer. Utredningen föreslår att det ska bli svårare att ändra grundlag och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas. Arkiverade filmer finns hos Riksarkivet Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal. Riksarkivets webbplats Grundlagskommittén, som består av riksdagsledamöter från samtliga partier, har haft i uppdrag att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna genom att se över formerna för ändring av grundlag och behovet av att ytterligare stärka skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt.
Rådgivande folkomröstning
Riksdagsordningen — nästan en grundlag Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter. Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige.