Schizofreni hjärnan: schizofreni beteende
Schizofreni tidiga tecken
Sammanfattat Sammanfattat De senaste decenniernas forskning har påvisat många avvikelser i schizofrena patienters hjärnor jämfört med friska personer och patienter med andra psykiska sjukdomar. Fynden får inte utan vidare tolkas som att de icke-genetiska faktorerna i schizofreniernas etiologi är i traditionell mening »organiska«. Även psykogena tillstånd, tex sorgereaktioner och inlärda kunskaper, ger förändringar i hjärnan. Att beskriva schizofreni som en »hjärnsjukdom« enbart på grund av påvisbara hjärnförändringar är därför ett felslut. Symtomatologin vid schizofreni har bara ytliga likheter med den vid psykosyndrom som vi säkert vet är somatogena. Den samlade evidensen talar för att det finns samband mellan fetala och perinatala skadefaktorer och senare utveckling av schizofreni. Sambanden är dock generellt svaga, och det är inte klarlagt i vilken utsträckning de är kausala. Substantiell evidens saknas för att schizofrena patienter varit utsatta för fler hjärnskador, hjärnsjukdomar eller allmäninfektioner senare i livet.
Hypotesen om schizofreni som »hjärnsjukdom« återstår att visa
Sök Vad är schizofreni Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som tillhör gruppen psykossjukdomar. Den som har schizofreni kan få hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning. Vad är schizofreni? Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom. Med behandling kan många med schizofreni leva ett normalt liv. Sjukdomen påverkar kvinnor och män lika, men män får ofta sin diagnos något tidigare än kvinnor. Man vet dock att den största riskfaktorn är ärftlighet. Forskning visar att flera gener bidrar till att öka risken för att insjukna i schizofreni. Förutom generna påverkas risken att insjukna i sjukdomen av olika miljöfaktorer. Schizofreni kan även utlösas om man drabbas av stora påfrestningar i livet. Det innebär ytterligare hinder för den drabbade, utöver de handikapp som själva sjukdomen kan innebära. Det finns en rad missuppfattningar förknippade med schizofreni. En av dem är att schizofreni skulle vara relaterad till delad personlighet eller flera personligheter — det stämmer inte.
Konstnär Mats Konradsson © Schizofreniförbundet Schizofreni — en form av ledgångsreumatism i hjärnan? Publicerad Uppdaterad Schizofreni är en sjukdom som ofta debuterar i tonåren eller tidiga ungdomsår och vanligen är livslång. Trots att dagens mediciner kan bidra till att hålla psykossymtomen i schack blir få helt symtomfria. Läkemedelsbiverkningar bidrar till att många inte heller vill ta dem. Personer med schizofreni har dessutom en ökad sjuklighet i kroppsliga sjukdomar, särskilt immunologiska. Man kan hypotetiskt tänka sig att schizofreni är en sjukdom som liknar andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis ledgångsreumatism, men istället för att sjukdomen manifesterar sig i förstörda ledbrosk, resulterar den vid schizofreni i hjärnsymtom i form av hallucinationer och vanföreställningar. Rituximab är ett beprövat inflammationshämmande läkemedel som idag ofta används till exempel vid multipel skleros och svår ledgångsreumatism. Mellan åren och genomförde professor Susanne Bejerot vid universitetssjukhuset i Örebro, en pilotstudie där svårt sjuka personer med schizofreni i tillägg till den ordinarie antipsykotiska behandlingen behandlades med rituximab vid ett tillfälle.
Schizofreni behandling
Publicerad: Uppdaterad: Inflammation förstärker effekten av genetisk riskvariant vid schizofreni Bild: Rubrik: Schizofreni är en hjärnsjukdom som drabbar omkring en procent av befolkningen. Foto: Getty Images Schizofrenipatienter har färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Detta tros bero på att hjärnans immunceller i ökad omfattning gallrar ut kopplingar på grund av en genetisk variant kopplat till sjukdomen. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu i Nature Communications att nivåerna av det protein som riskgenen kodar för är förhöjda hos nyinsjuknade patienter, samt att inflammation ytterligare förstärker effekten av riskvarianten. Bland alla människor sker i sena tonåren en normal utgallring av mindre önskvärda kopplingar mellan nervcellerna, så kallade synapser. Processen är viktig för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Men patienter med schizofreni har färre antal synapser i hjärnan jämfört med människor utan sjukdomen.